Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt

Arbetsförhållandebarometern för avdelning 60 vid Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt visar storartade resultat och personalkostnaderna sjunker. Vikarier behövs inte. Resultaten från Firstbeat livsstilsanalys uppvisade en övergripande utveckling av välbefinnande i arbetet som har genomförts målmedvetet.

– För oss är livsstilsanalysen ett sätt att få värdefull information om personalens välbefinnande i arbetet för hälsofrämjande åtgärder, från den enskilda personen till olika nivåer inom vår organisation. Den erhållna informationen hjälper våra anställda att göra bra val i arbetet och på fritiden för att främja hälsan och uthålligheten samt att kontrollera välbefinnandet i arbetet via analysrapporterna, säger sjukvårdsdistriktets chef för välbefinnande i arbetet Oili Ojala.

Gemensam schemaläggning av hälsosamma arbetstider är en av prioriteringarna i främjandet av välbefinnandet i arbetet i Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt. Livsstilsanalysen används även för att hantera arbetsbelastningen som är av vikt särskilt vid skiftarbete.

Det förbättrade välbefinnandet i arbetet och de färre sjukfrånvarodagarna började för fem år sedan. Firstbeat livsstilsanalys gav barnkirurgi- och gastroenterologavdelningen för barn 60 (som hade anmält sig som pilotaktör) information om hur personalen belastas och återhämtar sig i vardagen. På avdelningen arbetar ca 50 personer. Den fyra dagar långa pulsmätningen omfattade olika arbetsskift och lediga dagar. Mätrapporterna var början till en märkbar förändring och den omfattande planen för välbefinnande i arbetet.

Resultatet av det målmedvetna och långsiktiga arbetet har varit glädjande och imponerande. Detta konstaterades även under livsstilsanalysen uppföljningsmätning i början av 2015. Personalens välbefinnande var märkbart i arbetsgemenskapen, arbetsresultatet och organisationens budget.

Oili Ojala (fr. vä.), Mailis Mäkelä och Minna Keskitalo

Oili Ojala (fr. vä.), Mailis Mäkelä och Minna Keskitalo

Det tyngsta arbetsskiftet är inte nattskiftet

– Livsstilsanalysen gav oss värdefull information om betydelsen av vila och återhämtning efter arbetsskiften. Istället för den personliga uppfattningen såg vi istället hur den egna uthålligheten är i verkligheten, säger avdelningsföreståndare Mailis Mäkelä.

Personalen blev medveten om att återhämtningen inte var tillräcklig mellan på varandra följande kvälls- och morgonskift och mellan ofta efterföljande nattskift. Överraskande information var att det tyngsta arbetsskiftet inte var nattskiftet, utan morgonskiftet

– Från kvällen till morgonen var återhämtningen endast några få timmar, hos vissa endast några få minuter. Personerna blev medvetna om detta när de såg resultaten framför sig och förstod att förändringar lönar sig, berättar Mailis Mäkelä.

Informationen hjälpte till att börja planera arbetsskiften och göra morgonskiftet mindre belastande. Strax efter mätningen började avdelning 60 att använda en ergonomisk arbetstidsplan.

– Mätningen gav en ny insikt angående de olika arbetsskiftens belastning och även planeringen av arbetet när det handlar om uthållighet. Livsstilsanalysen kan även vid behov användas vid bedömning av arbetsförmågan i samarbete med företagshälsovården.

Gemensam planering, gemensamt åtagande

Ergonomiska arbetsskift säkerställer en tillräcklig återhämtning. Avdelningens arbetsskift har planerats enligt ett rotationssystem, från morgonskift till kvällsskift. Ofta efterföljande nattskift finns inte längre. Efter ett kvälls- eller nattskift kommer oftast en ledig dag.

– Personalens fritid används inte för återhämtningen. De kan göra vad de tycker om. Resultatet är ganska otroligt, säger biträdande avdelningsföreståndare Kirsti Kähkönen.

Vid planeringen av tjänstgöringslistorna la vi till autonomi när vi upptäckte att den ergonomiska planeringen fungerade bra. Detta, att var och en kan påverka de egna arbetsskiften enligt gemensamma regler, har tillfört förtroende och arbetsglädje.

– Förändringar och spelregler har utvecklats tillsammans med personalen. Alla har fått tillfälle att påverka dessa och alla har även åtagit sig att respektera dem, säger Kirsti Kähkönen.

Avdelning 60:s erfarenhet har tagits upp på regionala nivåer som riktlinjer vid planering av hälsosamma arbetstider. Företagshälsovårdens forskningsgrupp ”hälsosamma arbetstider” har följt den goda utvecklingen av avdelningens välbefinnande i arbetet.

Kondition och återhämtning går hand i hand

Livsstilsanalysen hjälpte avdelning 60 att bli medveten om träningseffekten. Det har uppmuntrat personalen till att träna. Strax efter den första mätningen infördes det på avdelningen åtgärder som hjälper personalen att ta hand om sig själva. Konditionstest och fotbedömningar gav viktig information. Möjlighet till träning utökades. Vi diskuterade vardagsval och uthållighet med var och en. Målet var att hjälpa till att göra kloka val.

Vid mätresultaten blev man medveten om att t.ex. hård träning på kvällen försämrar återhämtningen. Informationen var till och med lugnande: om du är trött har du lov att ta det lugnare.

– Återhämtningen förbättras när konditionen stärks. Detta konkretiserades även vid Firstbeat uppföljningsmätning, säger Minna Keskitalo, planerare av hälsofrämjande träning.

Redan den första mätningen visade att det för att främja en övergripande uthållighet är viktigt att även beakta valen på fritiden. Stöd och vägledning till bra träning, kost och vila har erbjudits på avdelning 60 och nu i hela sjukvårdsdistriktet.

– Välbefinnande i arbetet handlar inte endast om de enskildas välbefinnande. För att nå målet och göra kloka val får vi kamratstöd i arbetsgemenskapen. Det stimulerar ett övergripande främjande av välmåendet. På avdelning 60 finns en kultur där man bryr sig om varandra och har god stämning. Där finns ett aktivt förhållningssätt även till annan utveckling, säger Oili Ojala.

Uppföljningsmätningen var ett framgångsbesked

I livsstilsanalysen uppföljningsmätning var förändringen glasklar. Tiden mellan mätningarna var lång, hela fyra år. Under hela den tiden hölls ämnet välbefinnande aktivt i åtanke. Nu kan vi prata om en hållbar förändring.

– Återhämtningen hos uppföljningsmätningens skiftarbetare var till och med bättre än den hos dagsarbetarna. Konditionsnivån var förbättrad och det upplevda välbefinnandet ökade tydligt, konstaterar Minna Keskitalo.

Fördelarna med programmet om välbefinnande i arbetet syns på avdelning 60 i både arbetsresultat, personalkostnader och resultaten från arbetsförhållandebarometern. Sjukfrånvaron har minskat anmärkningsvärt och behovet av vikarier är i stort sett obefintligt. Antalet plötsliga frånvarotillfällen sjönk kort efter det att man började använda ergonomiska arbetsskift. Avdelningens ekonomiska läge har utvecklats enligt förväntningarna och personalkostnaderna har sjunkit markant.

– Personalens välbefinnande märktes vid arbetsuthålligheten. Resultaten från arbetsförhållandebarometern från avdelning 60 var utmärkta. Allt som allt är detta en fördel för våra barnpatienter, konstaterar klinikföreståndare Seija Miettinen.

För att erhålla en hållbar förändring behövs en tillräckligt lång tidtabell. Vad gäller avdelning 60, har det inneburit fem år. Redan från början hade alla en gemensam vision och ett gemensamt mål som vi ville uppnå.

– Den här förändringen har gjorts för att öka personalens välbefinnande, inte i arbetsledarnas intresse. Det handlar om en stor personalsatsning och är ett mycket positivt besked till personalen. Detta har tagits emot med iver och som en möjlighet, säger Mailis Mäkelä.

Per Hall